Nu har även Bond flyttat och det är färdigbloggat om dom Äxtra-fina         Ä-valparna men sagan  om små rumpenissar fortsätter med Ö-kullen alltså Önskebebbar. (kommer i morgon)

Men först lite om den lille nissen - idag fick han gå sitt lilla spår (korv) och då gick det mycket bättre och så var det inga tjyvaktiga pippisar i spåret så korven fanns kvar.

 Det blir en bra spårhund av honom också bara intresset finns hos matte och husse. Som vanligt så gick vi våran morgonpromenad ganska tidigt och man upptäcker så mycket med en liten bebbe som följeslagare, på kortet med påskliljorna (som växer bakom uthuset på väg ut i stora skogen) fladdrade en citronfjäril som den äventyrlige tänkte fånga men tjii fick han. Och även jag, för den kom inte med på bild och knappt Bond heller (mycket suddigt).

Det andra kortet tycker jag själv är så fint både med den gamla trädstammen och på den lille ängeln.

Det har funnits så mycket att titta på för dom små liven under våra små rundor och så mycket att klättra på och så mycket att göra. Och så finns det en nedfallen tall precis bredvid den lilla stigen som alla valpar har haft som "gnagträd".

Nästa gång (imorgon) som jag kommer att gå där kommer det nog att kännas vemodigt.

När husse och matte kom så började ängeln med att bita sin matte i magen

misstänker att han då var både svart och billig. Men han har nog också mött sin överman/kvinna och så himla roligt, dom kommer upp och är med hela torsdagen på mitt läger.

Här slutar min saga/berättelse om dessa valpar.

Tack alla goa valpköpare för den respons jag fått  över att jag försökt hålla er lite uppdaterade med vad rumpenissarna och jag gjort. 

Ett stort tack till pappa Krazz och ett lika stort tack till mamma Urchin.

Ha det

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     Det var verkligen några alldeles fantastiska dagar på Böda  och som vanligt hade vi det väldigt mysigt. På torsdagskvällen bjöd Lena på svenska kräftor med tillbehör, jag lovar dom var såå goda så. Sen gör det väl inte saken sämre att jag f...

  Här kommer lite bilder från Kantbergarnas höstläger och fotograf är en vän till Birgitta med namn Bengt. Tusen tack för dom fina bilderna och den här gången kunde jag med gott samvete lämna kvar kameran i bilen.   Birgitta och Zammie - ful...

    I torsdags så var det dags för en liten återträff med Pia och Ester, Fia och Inga-Lill, Håkan och Lilli samt jag med mamma Vilda och syrran Vinnah alias lilla fisen eller lilla dampen om husse får bestämma  . Lite senare dök även Lena med ...

  En av mina favoritutställningar är Ronneby SKK inte bara för att det brukar flyta på bra utan det är också en otroligt vacker plats.   Men vi ska inte gå händelserna i förväg. Det bestämdes redan på mitt läger i Kosta att vi skulle försöka s...

  Sommar är alldeles fantastiskt men den går såå himla fort så man hinner inte med i svängarna. Vill så gärna visa er andra som har sina nissar härifrån vad som händer och sker för jag vet att ni vill veta. Här kommer lite kort och lite uppdater...