Om jag ligger alldeles platt - undrar om dom ser mig då?

Tänk redan är dom små rumpenissarna 2 veckor och som sagt dom växer så det knakar. Kontrollvägde den minste och en av dom största - och  ca 1.2 kg för lilleman och 1.5 kg för den största.  

Jag är inget freak av att väga en massa men man måste hålla koll på små bebbar hela tiden, att dom är rena och fina i rumpan att ingen har blivit riven t.ex när dom diar, klippa klor - ja, helt enkelt hålla en god och kärleksfull omvårdnad alltså inga konstigheter.  

 Den som är minst kan vara den störste när dom kommer till MH.

Ligg still brorsan - de e´nog jobbigt att ta sig fram.

Fick till min förskräckelse ett mail om att en valp fått kennelhosta på klubben (dom går alltså kurs med den).

För små nyfödda valpar kan det vara dödligt om mamman inte hunnit bilda antikroppar men har valparna hunnit bli en 5 veckor så går det oftast bra.

Ni som varit med ett tag vet ju att Vildas nyfödda valpar dog- 6 stycken så fina- ja , det var så fruktansvärt.

Det står om det i en blogg i början av jan. Det var kennelhosta "ett luftburet förkylningsvirus" - jag lät ju obdusera en valp för att utesluta Herpes vilket jag var mest orolig för.

Hur fick vi det då?

Ja, förmodligen när jag var inne och röntgade Basic som blivit mycket halt på en framtass - trots att vi fick gå in bakvägen och fick eget rum direkt men han var ändå tvungen att läggas på röntgenbordet och hanteras till viss del utav personalen.

Det förekom absolut ingen närkontakt med någon hund. Här hemma var Vilda och Basic skilda åt med tanke på att Vilda var höggravid och Basic var en gammal man och halt.

Sorgligt nog fick Basic somna in ett par månader senare - han fick  svårt att röra sig - kunde inte klara trapporna osv.

Jag har inte klarat att skriva nåt i bloggen om detta tidigare men han blev 11.5 år gammal och fick vara frisk i hela sitt liv.

Visst har jag tänkt många gånger varför röntgade jag?

Men hela mitt inre reser sig mot tanken att ha låtit min bäste vän få linka runt och ha ont utan att göra något och som veterinärerna sagt så många gånger - det går inte att skydda sig mot allt.

Jag gjorde så gott jag kunde men  genom berätta öppet om det så kanske det kan hjälpa någon annan -  genom att man på djursjukhus osv. håller en mera klinisk ren miljö ( har tappat ordet för vad det heter)

Basic eller Gloris Bis som han heter i stamtavlan var en  fantastisk hund på alla sätt och vis. Han lever kvar i dom här valparna och får ni bara en bråkdel utav hans gener med i er valp - ja, då kan ni vaa lyckliga.

Såå saknad. Men jag minns honom med sådan glädje och tänker på allt roligt vi gjort så snart kommer det kanske en liten blogg om bara honom.  

Nä, nu blev det nästan lite sorgligt och det ska det ju inte vara när man har en valplåda med 7 små nissar men som sagt - det syns inte mycket på bild men håll till godo.

Vet inte om ni lagt märke till att bredvid bloggen som ni läser nu så kan man se tidigare inlägg och för ett år sedan heter den: Två rumpenissar.

Kan kanske vara roligt att se vad som hände då och vem vet kanske dessa små godingar kommer ut på samma äventyr?

Men varje dag är en ny dag och bjuder på nya överraskningar  

Dom första stegen.