Om jag ligger alldeles platt - undrar om dom ser mig då?

Tänk redan är dom små rumpenissarna 2 veckor och som sagt dom växer så det knakar. Kontrollvägde den minste och en av dom största - och  ca 1.2 kg för lilleman och 1.5 kg för den största.  

Jag är inget freak av att väga en massa men man måste hålla koll på små bebbar hela tiden, att dom är rena och fina i rumpan att ingen har blivit riven t.ex när dom diar, klippa klor - ja, helt enkelt hålla en god och kärleksfull omvårdnad alltså inga konstigheter.  

 Den som är minst kan vara den störste när dom kommer till MH.

Ligg still brorsan - de e´nog jobbigt att ta sig fram.

Fick till min förskräckelse ett mail om att en valp fått kennelhosta på klubben (dom går alltså kurs med den).

För små nyfödda valpar kan det vara dödligt om mamman inte hunnit bilda antikroppar men har valparna hunnit bli en 5 veckor så går det oftast bra.

Ni som varit med ett tag vet ju att Vildas nyfödda valpar dog- 6 stycken så fina- ja , det var så fruktansvärt.

Det står om det i en blogg i början av jan. Det var kennelhosta "ett luftburet förkylningsvirus" - jag lät ju obdusera en valp för att utesluta Herpes vilket jag var mest orolig för.

Hur fick vi det då?

Ja, förmodligen när jag var inne och röntgade Basic som blivit mycket halt på en framtass - trots att vi fick gå in bakvägen och fick eget rum direkt men han var ändå tvungen att läggas på röntgenbordet och hanteras till viss del utav personalen.

Det förekom absolut ingen närkontakt med någon hund. Här hemma var Vilda och Basic skilda åt med tanke på att Vilda var höggravid och Basic var en gammal man och halt.

Sorgligt nog fick Basic somna in ett par månader senare - han fick  svårt att röra sig - kunde inte klara trapporna osv.

Jag har inte klarat att skriva nåt i bloggen om detta tidigare men han blev 11.5 år gammal och fick vara frisk i hela sitt liv.

Visst har jag tänkt många gånger varför röntgade jag?

Men hela mitt inre reser sig mot tanken att ha låtit min bäste vän få linka runt och ha ont utan att göra något och som veterinärerna sagt så många gånger - det går inte att skydda sig mot allt.

Jag gjorde så gott jag kunde men  genom berätta öppet om det så kanske det kan hjälpa någon annan -  genom att man på djursjukhus osv. håller en mera klinisk ren miljö ( har tappat ordet för vad det heter)

Basic eller Gloris Bis som han heter i stamtavlan var en  fantastisk hund på alla sätt och vis. Han lever kvar i dom här valparna och får ni bara en bråkdel utav hans gener med i er valp - ja, då kan ni vaa lyckliga.

Såå saknad. Men jag minns honom med sådan glädje och tänker på allt roligt vi gjort så snart kommer det kanske en liten blogg om bara honom.  

Nä, nu blev det nästan lite sorgligt och det ska det ju inte vara när man har en valplåda med 7 små nissar men som sagt - det syns inte mycket på bild men håll till godo.

Vet inte om ni lagt märke till att bredvid bloggen som ni läser nu så kan man se tidigare inlägg och för ett år sedan heter den: Två rumpenissar.

Kan kanske vara roligt att se vad som hände då och vem vet kanske dessa små godingar kommer ut på samma äventyr?

Men varje dag är en ny dag och bjuder på nya överraskningar  

Dom första stegen.

 

Pernilla Lindell

21 april 2010 15:29

Hej Barbro!
Så hemskt att läsa att Basic gått bort :o( Han verkar varit en toppen hund! Har bara träffat han en gång när vi var uppe och tittade på rumpenissarna för första gången. Kommer ihåg hur imponerade vi var över hans sätt och storlek :o)
Hoppas valparna hjälper dig att tänka på annat... En jättekram till dig!
Pernilla

http://www.byggcenter.info

 

Marie Wasserman

21 april 2010 22:14

Följer med spänning din blogg och njuter av att se de små fina småttingarna på dina små bilder!

 

Birgitta Wasserman

21 april 2010 23:19

Hej igen. Bra att valparna lär sig hantera apportbocken så tidigt så de kan apportera när de kommer hem till sina nya familjer. För övrigt så har jag lärt mig maila valpbilderna så jag kan få visa upp min valp, för någon av dem är det.
Hälsningar Birgitta

 

Marie Jacobsson

22 april 2010 12:06

Hej igen!
Nu hoppas jag att jag inte skickar dubbelt igen.
´Data är inte min starka sida.
Jag följer med starka känslor din underbara blogg o fantastiska bilder.
Varma hälsningar Marie

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

     Det var verkligen några alldeles fantastiska dagar på Böda  och som vanligt hade vi det väldigt mysigt. På torsdagskvällen bjöd Lena på svenska kräftor med tillbehör, jag lovar dom var såå goda så. Sen gör det väl inte saken sämre att jag f...

  Här kommer lite bilder från Kantbergarnas höstläger och fotograf är en vän till Birgitta med namn Bengt. Tusen tack för dom fina bilderna och den här gången kunde jag med gott samvete lämna kvar kameran i bilen.   Birgitta och Zammie - ful...

    I torsdags så var det dags för en liten återträff med Pia och Ester, Fia och Inga-Lill, Håkan och Lilli samt jag med mamma Vilda och syrran Vinnah alias lilla fisen eller lilla dampen om husse får bestämma  . Lite senare dök även Lena med ...

  En av mina favoritutställningar är Ronneby SKK inte bara för att det brukar flyta på bra utan det är också en otroligt vacker plats.   Men vi ska inte gå händelserna i förväg. Det bestämdes redan på mitt läger i Kosta att vi skulle försöka s...

  Sommar är alldeles fantastiskt men den går såå himla fort så man hinner inte med i svängarna. Vill så gärna visa er andra som har sina nissar härifrån vad som händer och sker för jag vet att ni vill veta. Här kommer lite kort och lite uppdater...