Om jag ligger alldeles platt - undrar om dom ser mig då?

Tänk redan är dom små rumpenissarna 2 veckor och som sagt dom växer så det knakar. Kontrollvägde den minste och en av dom största - och  ca 1.2 kg för lilleman och 1.5 kg för den största.  

Jag är inget freak av att väga en massa men man måste hålla koll på små bebbar hela tiden, att dom är rena och fina i rumpan att ingen har blivit riven t.ex när dom diar, klippa klor - ja, helt enkelt hålla en god och kärleksfull omvårdnad alltså inga konstigheter.  

 Den som är minst kan vara den störste när dom kommer till MH.

Ligg still brorsan - de e´nog jobbigt att ta sig fram.

Fick till min förskräckelse ett mail om att en valp fått kennelhosta på klubben (dom går alltså kurs med den).

För små nyfödda valpar kan det vara dödligt om mamman inte hunnit bilda antikroppar men har valparna hunnit bli en 5 veckor så går det oftast bra.

Ni som varit med ett tag vet ju att Vildas nyfödda valpar dog- 6 stycken så fina- ja , det var så fruktansvärt.

Det står om det i en blogg i början av jan. Det var kennelhosta "ett luftburet förkylningsvirus" - jag lät ju obdusera en valp för att utesluta Herpes vilket jag var mest orolig för.

Hur fick vi det då?

Ja, förmodligen när jag var inne och röntgade Basic som blivit mycket halt på en framtass - trots att vi fick gå in bakvägen och fick eget rum direkt men han var ändå tvungen att läggas på röntgenbordet och hanteras till viss del utav personalen.

Det förekom absolut ingen närkontakt med någon hund. Här hemma var Vilda och Basic skilda åt med tanke på att Vilda var höggravid och Basic var en gammal man och halt.

Sorgligt nog fick Basic somna in ett par månader senare - han fick  svårt att röra sig - kunde inte klara trapporna osv.

Jag har inte klarat att skriva nåt i bloggen om detta tidigare men han blev 11.5 år gammal och fick vara frisk i hela sitt liv.

Visst har jag tänkt många gånger varför röntgade jag?

Men hela mitt inre reser sig mot tanken att ha låtit min bäste vän få linka runt och ha ont utan att göra något och som veterinärerna sagt så många gånger - det går inte att skydda sig mot allt.

Jag gjorde så gott jag kunde men  genom berätta öppet om det så kanske det kan hjälpa någon annan -  genom att man på djursjukhus osv. håller en mera klinisk ren miljö ( har tappat ordet för vad det heter)

Basic eller Gloris Bis som han heter i stamtavlan var en  fantastisk hund på alla sätt och vis. Han lever kvar i dom här valparna och får ni bara en bråkdel utav hans gener med i er valp - ja, då kan ni vaa lyckliga.

Såå saknad. Men jag minns honom med sådan glädje och tänker på allt roligt vi gjort så snart kommer det kanske en liten blogg om bara honom.  

Nä, nu blev det nästan lite sorgligt och det ska det ju inte vara när man har en valplåda med 7 små nissar men som sagt - det syns inte mycket på bild men håll till godo.

Vet inte om ni lagt märke till att bredvid bloggen som ni läser nu så kan man se tidigare inlägg och för ett år sedan heter den: Två rumpenissar.

Kan kanske vara roligt att se vad som hände då och vem vet kanske dessa små godingar kommer ut på samma äventyr?

Men varje dag är en ny dag och bjuder på nya överraskningar  

Dom första stegen.

Wilma hjälper husse spela golf.

   För tillfället så har friden lägrat sig i valplådan, alldeles nyss så lät dom små rumpenissarna som en hel flock fiskmåsar med ett lite spinnande ljud.

 Mamma Wilma passar på just nu att ge dom små en liten styrketår och dom växer så det knakar.  

Nu får dom inte plats på rad längre utan det är över och under varandra som gäller när mammamaten serveras - dessutom snuttas det i bland upp och ner. Försök med det om ni kan.  

Som sagt det är inga störe sensationer som inträffar  och tur är väl det. För dom första veckorna ska ju valparna bara växa och frodas å´de värsta ifrån deras sida sätt är väl att dom får klorna klippta och det behövs - för dom är vassa dom. Dom här rumpenissarna har tur för det finns en tutte till alla men ändå så är det vild fighting om den bästa och jag lovar att dom tar i.  

 Men Wilma tar det med ro.

Idag blir det inget kort på bebbarna utan ett på Wilma när hon är med husse på golfbanan.

Jätteroligt med att ni kommenterar dom små inläggen - jag tycker det är himla roligt att se att ni läser bloggen.  

Ha det gott alla             

Jo, just det vi har fått en ny hyresgäst, en ekorre bygger bo under takpannorna där tornseglarna har häckat dom sista 20 åren. Inte bra för alla fåglarna men ekorrar är himla söta.  

Börjar med att presentera en äkta liten pissenisse - när jag tog upp honom i sängen för att kunna få en ljusare omgivning och eventuellt ett litet bildbevis på hans alldeles nya vackra och obegagnade ögon så passade han på att slå en liten drill  så nu kommer han att för evigt vara min lille pis näe min prins ska det stå  

Får väl börja med att ´berätta att jag haft lite datastrul eller falla till föga och erkänna att det är min brist på kunskap som varit det största felet.    

Men,  så är det så  här -  att man har både goa och duktiga valpköpare som är duktiga på data, mmmm då ringer man. Tack snälla Camilla o Mats för all telefonsupport .  

Det har ju cirkulerat en del virus och som alltid så tror man ju gärna det värsta, när man provat att dra ut alla kontakter osv för att sen starta om och det inte funkar så är man ju inte långt ifrån att antingen skicka datorn ut genom fönstret för närmaste transport till soptunnan eller besöka datadoktorn. 

Hade varit lite pinsamt - den kära datorn hade bara "hängt" sig.  

Så här är en liten rapport från valplådekanten - Å´de är bara såå bra såå.

Dom små änglarna följer ritningarna för små riesenbebbar helt exemplariskt och den stora nyheten är väl att ögonen har börjat spricka upp och helt plötsligt så är dom riktiga valpar.  

Mamma Wilma är en duktig mamma och tar så väl hand om dom små rumpenissarna men när 7 st ska kissa samtidigt - ja, då är det inte lätt att hinna med så här tvättas det fällar på löpande band.  

I morse så klev man rakt ut i fågelsången - så ljuvligt. Hoppas nu på att det blir en skön vår för dom små änglarna så dom får vara ute mycket och upptäcka världen.

Tills vi hörs

Ha de´

1 vecka och det är gott att leva.

   Tänk idag är dom små godingarna 1 vecka så otroligt fort det gått och ändå så har tiden gått sakta. Kanske blir det så när nästan all tid tillbringas bredvid valplådan och mamma Wilma har helpension.  

Fast å´andra sidan är man ensamstående mamma med 7 barn så behöver man nog bo förstklassigt med full service.  

Dom små änglarna växer så det knakar och har fördubblat sin födelsevikt även lilleman som inte är nån lilleman.  

 Nu far alla valparna runt i lådan som små dinosarier utan syn för än har inte ögonen börjat spricka upp. Men snart så ska dom skåda ljuset - upps det kan man tolka på olika sätt men jag väljer det positiva, bäst jag tillägger jag är inte ett dugg religös men har en stor ödmjukhet inför livet.   

Nähä, nu ska vi inte bli alltför serösa utan hålla oss till väsentligheter, och det är ju dom här små godingarna som just nu ligger hos mamma Wilma och får sig ett skrovmål.

Dom diar så svansarna står rakt ut å´ bara vibrerar, dom sväljer så dom bara kluckar och klunkar när mjölken rinner till.

Det är en väldigt rogivande känsla måste jag säga och jag njuter oerhört av att få va delaktig i detta.  

Tack än en gång Agneta och Kjelle för att jag fått låna denna toppenböna.  

Det kommer mera rapporter men det händer inga stora saker än så länge.

Ha det gott alla

Så underbara - så försvarslösa.  Men snart kommer tänderna så det gäller att njuta så mycket som går.

Aptiten är de minsann inget fel på och mamma Wilma är såå duktig med dom små.

   Märkligt - Lika söta i dag me´  

Måste väl erkänna - att jag bloggar, är en service i första hand för er som ska ha en liten rumpenisse-nissa och även för er som redan har en liten Kantbergare kanske det kan vara roligt att få följa dessa små godingar en bit på vägen. Många av er kommer så småningom att träffas på läger och ha trevligt tillsammans.  

Alla ni andra som tittar in på bloggen är hjärtans välkomna.

Som vanligt så kommer jag inte att skriva en massa fakta - det finns så många bra böcker att läsa och om nån undrar så bara ring - så ska jag ge förslag på bra litteratur.

Än så länge så händer det inte så mycket i valplådan men dom börjar kravla runt och lilleman är snabbast.  

Fast röstresurser finnes!!!!!!

Hemska tanke att bli tvättad av mamma Wilma och kanske missa bästa tutten - mmmm kan vaa traumatiskt för en liten nisse åtminstonde låter det så.  

Näe, mina vänner ha det gott.

Så här ser vi ut efter goo slurk med mammamat. Kolla in tungorna.

ÅH tänk vi är lika söta idag me´.  

Tack för alla goa kommentarer men jag  tror till min förskräckelse att jag tryckt bort en av misstag så snälla skriv mera.  

Skall nu ta ut Wilma på en liten kissrunda efter maten sen återgår vi till att hon ger sina små rumpenissar lite mat och jag placerar mig på sängen och beundrar.

Man brukar ju säga att rumpa mot rumpa kan inget hända - men jag tror inte det händer så mycket så här heller.  

Så ha de´tills vi hörs igen.

Nu har dom kommit - dom så hett efterlängtade.   

Ja, det blev små fina rumpenissar - Wilma utsattes för trycket att var det så att hon klämde fram ekorrar - ja då tänkte jag stoppa tillbaka dom.  

Fast jag tror inte att hon tog det på allvar.  

Det blev 4 pojkar och 3 flickor och enligt oss inblandade så är dom världens finaste.

Den minste pojken vägde 380 gram och dom övriga låg väl samlade 480 - 510 gram så det var präktiga bebbar som såg dagens ljus. Alla ökar i vikt som dom ska och allt ser bra ut.  

Största problemet är att ta kort - dom blir alldeles blanka och gryniga - men har man inte större bekymmer än så - då ska man inte klaga.

Tills vi hörs´

 Ha de  

  Salza 8 år

HIPP HIPP HURRA!!!!!!!!!!!!

Milde tid vad fort tiden går - som ni förstår så är det 8 år sen S-kullen föddes.

Å sicken tur att den blev till med tanke på att det är Salza som är mamma till Vilda som i sin tur är mamma till Zot.

Hängde ni med i svängarna?

Kan väl lugnt påstå att mitt liv hade inte varit lika innehållsrikt utan min älskade lilla rumpenissa.

Så en liten svart ängel påverkar livet väldigt mycket för somliga åså´tänker vi naturligtvis bara positivt.

Salza, ja vad kan jag säga - en sån underbar hund och en underbar familj bor hon hos också. De e´väl så att jag säljer mina hundar med hjärtat och förhoppningsvis så älskar dom sina rumpenissar lika mycket som jag.

I varje fall så får dom ofta bedyra att så är fallet.

Å det händer fortfarande att kennelmorsan kommer på besök för att det är så roligt att få träffa er.

Sasso - mysproppen som har en matte som lagar fantastisk goo mat men har egen affär så hon hinner inte vara med på våra läger förutom när vi var på Öland i höstas.

Sindra som kommer med husse Johan och matte Diana + dom tvåbenta små trollungarna till lägret i Torsås.

Madeleine kommer och så Salza förstås med sin familj.

Tänk vad livet har gett oss mycket roligt genom att Ina fick S-kullen här för 8 år sen.

Älskade Ina och Basic - nu finns dom inte längre hos oss men lever vidare i ljust minne.

Går allt som det ska så ska Vilda bli farmor i helgen eftersom Zot är den blivande pappan - och ni som ska ha bebbar - kan väl säga att era liv kommer också att förändras om det kommer in en liten riesen i er familj.

Tack snälla Helena och KG som lånade ut Salza måste säga att jag är glad varje dag över min Vilda - ja, hon är verkligen mitt lilla hjärta.

Ärade Rekyl  matte Helenas älskling.