Ja, tänk att dom små bebbarna klarade sig så bra utan sin matte igår kväll, visserligen i sällskap av mamma U - tror inte ens att dom märkte att jag rymt hemmet. Men jag måste erkänna att det var väldigt roligt att träffa min grupp och jag måste skryta över dom - Duktiga är ordet. Och så fick jag mig flera goda skratt - det är nämligen ett härligt litet gäng att träna. Just att riktigt skratta är väl inte det man gör ihop med rumpenissarna men man blir glad i själen av att få umgås med dom. Idag var det en av gossarna som riktigt bjöd upp mamma U på lek genom att bita henne i skägget, försöka låta jättefarlig och mamma U ställde upp på både lite lek o fostran. Nästan hela valpen försvann in i hennes gap men inte ett pip hördes - tänk om vi människor vore lika duktiga med våra barn som en tik är (som har alla rätt.)

Det är dags att inhandla nytt nagellack för att märka svarttrollen - för häftan sitter inte kvar länge nu. Här är allt bara lugnt men som sagt var - det är det före stormen också.

Ha det