Det är en härlig tid med mycket besök och små bebbar som flyttar efterhand

det har inte blivit nån tid över att blogga men här kommer en liten uppdatering sen sist.

Helena ställer upp Zimone 7 veckor

Simone flyttade till Karlshamn igår

och det var många glada skratt när den blivande matten skulle agera proffshandler.

Tror vi överlåter detta till dotter Jenny.

Här är det Mia som ställer upp samma lilla dam även här är hon 7v.

Helen går in med liv och lust för åtagandet

 och jag är lite stygg så jag kan bara inte låta bli att publicera.

Med risk för att alla goa mackor och dylikt kanske kommer att frysa inne

under lång tid framöver, ni som inte vet så är Helen en riktig matmamma, Mums. 

 Ni som försökt ta snygga utställningsbilder vet att det är jättesvårt.

Oj, vad kort jag blev!!!  

Ja, du lilla Ella som du ska heta

vi får hoppas att mattes teknik förbättras här framöver när det gäller handling.

 Men roligt hade vi för att inte tala om vad jag hade när jag kollade in bilderna.

Shiiit!!   Hjälp!   Hon stryper mig!!! 

Bäst man fjäskar in sig lite,  så att man får hänga med levande till Karlshamn. 

 OH, jisses hon är ju pussvänlig, tanten. 

Tror det kommer att bli kanon och med lite hjälp utav Jenny så blir nog den biten bra också. 

Charmören Truls. 

Truls på galej i köket men han får inte busa med syrrorna för vi vill ju att hans två tår ska sluta ömma

 men en liten riesen i den åldern är ju helt sanslös. En sicken tur att det inte var värre

men som sagt den som slagit i en tå nån gång vet att det känns.

Säger bara AJ-AJ.

Jag kan ligga så här

eller så här, måste bara bestämma mig för vad som är bäst. 

Söööt e´ordet!    

Det är klart att Truls får en hel del egen tid

för att kompensera att han inte får busa runt så mycket. En riktig liten goding är han.

Även Liiva flyttade igår till  husse Hans,

 ni som är riktigt gamla i gamet vet att han hade en syster (hon blev 13 år och inte sjuk en enda gång) till Emma,

 ja det det måste väl vara en  drygt 17 år sen som dom föddes. Jisses, säger bara det vad tiden går.

Även idag hade vi storfrämmande av en gentleman vid namn Pablo som var och hälsade på tillsammans med matte Anneli  Pablo är nästan 11 år och i en fantastisk vigör fast skägget är grått.

 Men pigg och glad som en unghund, när det gäller att lyfta på benet så lyfter vi högt högt.

Han är son till Emma och bror till Pillan som också är piggelin.

Syskonkärlek, den e´min   -  näe min!

Det är Singoalla som ligger ned och Vannah som står

 alla har Vildadotter (eller son) efter det egna namnet.

E`han dö eller håller den jäkeln bara färgen.  

På bilden över är det Singoalla som funderar och poserar

 kan bara inte låta bli att visa dom vackra tulipanerna som Lena och Helen hade med. Man måste inte ha blommor med mina vänner  (men det är så roligt att få  )  så tusen tack!!!

Så underbara  

Tulipaner ger ju alltid  hopp om att våren kommer snart och jag måste ju säga att det är för mig den allra, allra bästa årstiden.

 Då vill jag stoppa tiden.

Tills vi hörs mina goa vänner

HA DET BÄST.