Jag brukar inte försova mig men idag på rumpenissarnas stora dag - vad händer jo, jag försover mig.

Händer det så går ju hela dagen i förvirringens tecken och så blev det, men alla åkte i alla fall hem med både rätt hund o rätt respektive. Det var inte min förtjänst men ni som känner mig vet att lätt förvirrad kan jag bli, när det dyker upp oväntade problem och då speciellt tekniska. Glömmer aldrig när jag utrustad med min första alldeles egna mobiltelefon begav mig in till Kalmar strängt tillsagd av den äkta mannen att ha den på. In på apoteket och precis som jag blir expedierad så ringer telefonen och jag hade inte en susning om hur man stängde av den och aningen frustrerad så stoppar jag den så långt ner i handväskan som går samtidigt som jag förklarar för en stor ögd farmacept att jag inte kunde få tyst på den - behöver jag säga att jag fick världens gladaste leende till svar.

Tack för tulipaner och en så vacker engelsk pelargon - ni räddade min dag. För att inte tala om Vilda som fått en jättefin leksak av Raffas matte som plåster på såren + några andra små grejjer från mamma Salsa - hon hälsar att apan är döhäftig. (istället för dom  som rumpetrollen förstört)

Det är så tomt inne i valphagen nu med bara 4 små rumpenissar kvar men efter gårdagens strapatser så är det nog tur att dom flyttar. Jag har verkligen valt nya ägare med hjärtat och jag vet att det blir bra.

Vill passa på att gratta Selmas matte som fyller år idag och som kommer imorgon och hämtar hem det lilla grynet.

Vad som är roligt är att på mitt läger kommer Rekyl, Ikaros, Caesar och Selma, kanske ytterligare nån liten ängel övertalning pågår.

Stackars Raffa slog i tassen innan hon åkte hem så hon haltade som tur var såg matte Karin henne susa runt ohalt tidigare, men vi hittade en fästing  -så alla ni kolla era bebbar noga - nu blir det halsband på för Basic och Vilda.

Ina får expotdroppar.

Ett par små bilder på dom små änglarna tagna på dagens promenad med assistens utav dottern.

Ha det

Sent igår kväll flyttade Urchin hem till sin alldeles egna familj - lika obekymrat som hon flyttade in - lika obekymrat flyttade hon hem. Men vilken fantastisk mamma hon har varit och det har hon nog i sin tur sin mamma Pillan att tacka för som fostrat henne. Tack Karlskrona!!!!!!!!!!!!

Men i morse var rumpenissana billiga, rent av var det reapris på dom. Dom fick ju sova ensamma på natten och så fick dom mat -  å såå  var det dags för en liten morgonrunda. Men då hade hornen växt på dom små - så i ren lycka så hängde 9 st alldeles galna valpar i mina byxor och det var inte jeans så det var att ta ett stadigt tag i byxlinningen annars så hade jag nog fått stå med rumpan bar. Ingen hit och inte skulle dom släppa heller. Det finns en  rastgård med lågt staket, som fanns här  när vi köpte  huset (dom hade uppfödning av tax) - jag använder den till att förvara spårpinnarna i. Dit in hivades dom som hade både horn och vassa tänder. Men dom var strax förlåtna dom små änglarna.

Idag har veterinären varit här och det var bara bra med alla rumpenissarna så nu stundar härliga tider för dom och för alla  er som får en "ängel" i huset.

Det är inte bara rumpenissarna som haft en händelserik dag utan även jag, så idag finns inga nytagna bilder utan det får bli ett par från igår.

Den ensamma valpen som ligger ned på bilden i ljungen är Äbba.

Bild 2 är på okänd trollunge i trollskog dock med Kantberg som prefix.

Ha det alla

Vilken tur med vädret det är ju helt otroligt att det inte regnar utan solen är framme - ja, det gäller att ta vara på tiden. Som vanligt så har vi varit på flera små promenader idag och gått lite längre. Ljungen är underbar att ligga och busa i - den är ju stora skogen för rumpenissarna. Det har faktiskt gått bra att hålla alla 9 bebbarna samlade men med hjälp av mamma Urchin. Om en vecka så skulle dom vara alldeles för självständiga för att man skulle våga gå med alla eftersom det inte är så där väldigt långt till trafikerad väg. Men roligt har dom och riesenfnatt börjar dom få, så allt är precis som det ska vaa.

Ett par av er börjar sin resa hit i morgon för att hämta hem just er rumpenisse. Kör försiktigt och det ska bli spännande att få träffa er och som sagt i morgon så kommer farbror Vet. Mamma U flyttar hem och om en vecka så bor alla små Ä-barnen hos sina egna mattar och hussar.

Jag vet att några av er kommer till Kostalägret så himla roligt.

Näe, nu är det dags för sista lilla nattrundan och småtrollen ska ha sin nattvickning.

Ett par kort av valpar på väg.

Ha det

Vilket fantastiskt väder och det har vi verkligen utnyttjat idag genom att vara ute mycket och så gick vi lite längre än vad vi brukar hela skogen är ju full av spännande saker. Blåbärsris, mossa av olika slag, stenar osv. och så kan man gräva bredvid stubbar (kan ju vara bra att kunna) Klättra på allt som går och så kriga lite med varandra -  mamma U var med och höll ordning.Och så kunde man pausa lite här och där och det är ju mysigt i mjuk mossa. En sån här dag är det gott att vara en liten rumpenisse å inte ha så mycket att bekymra sig över. Men det stundar bistrare dagar eller rättare sagt dag för på fredag kommer veterinären och besiktar och sticker dom små liven samt chippar.

Å så på lördag får flera av dom nya mattar o hussar - så spännande det ska bli för dom - tänk att få en alldeles egen familj. Det måste vara lycka. Och lycka är det även för oss - för idag är den gamla damen mycket piggare och har gått sin vanliga runda. Sååååååå  skönt.

Lägger in fyra bilder så får ni se lite från kvällspromenaden

Översta bilden : mot nya äventyr.

Nästa : det är skönt med en liten paus

3:e bilden : Jag kom ju ned men hur sjutton kommer jag upp?

Och längst ned : Oj, vad finns för spännande här borta?

Allt är bara bra med rumpenissarna men idag har vi bara varit på tomten och busat lite med olika leksaker. Vi har ju en gammal hund - vår älskade Ina - hon är opererad för en juvertumör men den har kommit tillbaka och det finns inget mera att göra. Hon har varit lite risig idag och man vet ju att det kan gå väldigt fort med en gammal hund (över 12 år) men så länge hon har glädjen och viljan så får hon hänga med. I morgon kommer veterinären förbi och som sagt viljan finns men lite mera hängig är hon idag så man blir ju orolig men det är inte dags riktigt än. Det är ju det här som är så svårt när man har hund - att man ska mista dom.  Jag vet att jag har telefonsamtal som ska ringas men har inte haft riktig ork till det men det kommer.

Stamtavlorna finns att hämta på vårt utlämningställe enligt SKK - För er som försäkrar er hund före leveransen så kan typ Agria gå in själva och få regnr. på SKK. Däremot så får ni återkomma med ID-nr efter chipmärkningen/hämtning

Det blev bara ett kort idag men tänk hela gänget undersöker samtidigt vad det finns i skålen.

Ha det

Jisses vad tiden går fort - det har varit påsk men den hann jag knappt uppfatta. Senast 06.15 är jag uppe och sen rullar dagen på i ett rasande tempo med hundar o bebbar o lite prat i telefonen. Hemmet förfaller och så även jag - fast så länge hundarna släpper in mig så tar jag det lugnt. Försöker tillbringa så mycket tid med rumpenissarna som möjligt men det hade inte gjort nåt om dygnet hade haft dubbelt så många timmar. Vi går våra små promenader och hittar på lite kul efter vägen, som liten bebbe är världen full av spännande saker som måste undersökas , klättras på, grälas om och bäras på.

 Fast det är vackert med tidiga mornar och fåglarna sjunger lite extra vackert då tycker jag. (färghållning, kallas det visst)

Ja du Monica, din lille rumpenisse har nog inte en chans utan kommer att bli ett väluppfostrat skägg och jättegrattis till ditt svarta bälte, nu vet jag att ett rumpetroll går säkert med sin matte på stan. Allvarligt talat så är jag inte orolig för att nån av er, inte skulle göra ett bra jobb, det är bara jag som börjar få separationsångest, å andra sidan så börjar den redan när valparna föds. Dom små änglarna är änglar men även små monster - blir dom lika bra som mamma Urchin, mormor Pillan, mormors mor Emma o mormors mormor Cassandra och hennes mamma Andra - (dom tre sista har bott här hemma) - ja, då  får ni underbara familjemedlemmar som är sociala, samarbetsvilliga, nyfikna till max (mycket positivt) kampvilliga och med det menar jag viljan att aldrig ge upp om det blir tungt i ex.vis spåret. Det är faktiskt roligt när andra hundmänniskor tittar imponerat och tycker att man har en bra hund och är dom sen snabba och glada i lydnaden, vilket riesen är om man tränar positivt. Ja, då räcker superlativen inte till.

Näe, ska försöka få in ett par bilder också och hoppas på att tekniken fungerar som det ska.

Den liggande lille hunden är Äventyrlige Bond.

På det ena kortet säger dom små rumpenissarna: nu drar vi till skogs.

fast på det tredje så är allt hemma bäst.

Nu ska jag alldeles strax rasta och bjuda småtrollen på lite gott.

Nu mina vänner - tack o godnatt

ja, jag är ganska säker på att en del valpar har horn fast man ser dom inte  -  fast man märker tänderna och att man stup i kvarten snubblar över dom, ja inte tänderna förstås men väl rumpenissarna och så lyfter man på dom och dom låter som om det fanns en liten (näe stor) tiger under den svarta pälsen istället för en bedårande liten riesen som tittar alldeles vildögt på en med mycket vitöga - det är bara luggen som fattas men den är på väg den också. Ja, det är mycket som ska på plats innan allt är färdigt. Kortet högst upp är på  Äkta Rekyl som pussar sin husse samtidigt som han utdelar en riktig lavett med den andra tassen. Det är väl ganska typiskt - jag menar det är mycket ge och ta med en ängel i huset.

Kortet med den ensamma valpen är Älskvärde Rufus som är en väldigt söt, charmig och pigg gosse. (och älskvärd, jaa)

Det tredje och sista kortet är även det på Rufus till vänster och mr X som båda hade tänkt sig att ro hem den läckra trasan.

Alla är framåt och sociala. Sen är det såå mycket som beror på er mina goda valpköpare men det känns sååå bra med alla er som ska ha bebbe. Jag vet att ni alla kommer att göra ert bästa precis som jag försökt göra mitt bästa för att förbereda  småtrollen på vad som komma ska. ÅÅÅÅÅh, så vet ni att jag vill ha små rapporter då och då över hur allt går.

Tills vi hörs

Ha de

7 veckor och påskafton - ja för rumpenissarna har det inte haft nån betydelse förutom att dom fick bita lite i lillmatte. Fast kanske har det gått hem med lite handtecken - ser nästan ut så på den ena bilden. (även Mia gav upp ett tjut i högan sky när ett av småtrollen fick in en fullträff på en öm punkt) Kort nr två tas i full fart utför den lilla trappan så öronen fladdrar. Så skönt att det är fint väder och dom små änglarna får göra nr 2 ute fast det gäller förstås att hitta ett bra ställe. Allt är lugnt och dom ovan nämda växer så det knakar och ibland skulle jag tro att det knakar i dom efter en del vurpor för nu satsar alla för fullt. Alla tycks tro att dom är störst bäst och vackrast -åhhhhh de e´dom ju var och en på sitt sätt. Passade på att klippa klorna för sista gången här nu före flytt - skulle ha velat putsat på änglabarnen men axeln säger stopp.                                            
                Ha nu en fortsatt GLAD PÅSK