Slutar med att önska er alla en alldeles underbar advent! 

 

 

 

Som ni alla vet så har jag bett om att få lite bilder och kanske en liten redogörelse över vad som hänt sedan ni hämtade hem er lilla nisse.  

 

Det är ju detta att få hålla kontakten efter att den lilla rumpenissen flyttat som är grädde på moset och som är så himla roligt.

Att få förmånen att få bli lite delaktig i valpisarnas liv där både roliga och sorgliga saker händer.

 

Får man sen en så supertrevlig/seriös och så duktig valpköpare som Madeleine - ja, vad kan man mera begära.

 

Madeleine är lite anspråkslös när hon inte nämner att hon har flera tävlingar med certpoäng i spår (565 p.) med Oliwer och som sagt det är svårt att komma med på elitspårtävlingar.

 Även S. Nelson var en elithund med LP1 och LP2, Korad och ck på utställning.

 

 Kan bara säga att jag är stolt över att få kalla dig min vän.

 

 

 SE UCH,  LP1  KORAD   TRUSTING OLIWER  

 

En kall februaridag för snart 7 år sedan  föll jag för en liten blyg tillbakadragen Riesenvalp  hos Barbro i Vassmolösa.  Den lilla valpen fick namnet Trusting Oliwer.

Hemma väntade brorsan Nelson även han kom från Kantbergets kennel.

 Under den blygsamma ytan fanns en kille med mycket motor och en enorm arbetslust. Oliwer gjorde allt för att få jobba med matte.

  Vi jobbade oss fram från Appellklass till Elitklass i spår samt blev vi uppflyttade till Lkl lll.

 Oliwer visade sig vara mycket lättlärd och tröttnade aldrig på att jobba.

Han var inte bara en arbetsmaskin utan visade sig också vara en snygg rejäl brukshund exteriört vilket resulterade i att han blev Svensk utställningschampion.

 

 Min underbara vän är också oerhört vänligt sinnad mot både människor och andra hundar. Oliwer har aldrig gått in i slagsmål utan har alltid valt att gå åt sidan om någon velat bråka.

 Han och Nelson har levt med varandra utan att bråka ända fram till julen 2009 då Nelson tyvärr lämnade oss.

 

 Bättre hanne får man leta efter och idag har Oliwer fått en ny brorsa en Malle-hanne vid namn Kevin även med honom fungerar Oliwer alldeles utmärkt. De kan till och med ha ben tillsammans utan att något händer.

 

 I utställningshallen står Oliwer snällt o tittar på andra hundar utan några tendenser till bråk. Snart fyller Oliwer 7 år och jag hoppas att han ska kunna tävla ett tag till innan pensionen träder i kraft.

 

  

 

Han ger mig en enorm kärlek och jag är glad för varje dag jag får ha honom så tack Barbro för denna underbara hund.
 
Madeleine Klaar

 

 

Vilda hypnotiserar husse med sin värsta vill ha blick!!!!

  

 

Man tar ju lite bilder då och då som aldrig hamnar på bloggen och dom här var väl inte tänkta för nåt annat

än - roligt att ha själv.  

 

Men sen gör det ju inte annat än snöar och blåser och inte kan man ta ut lilla hjärtat ut i skogen heller för då blir det kallt om lilla magen.

 

Så då får det bli en liten rapport från Skolebo.

 

Å så här såg det ut en morgon - det snöar och vår lilla utegran håller på att säcka ihop under all snö.   

 

 

Men visst var det magiskt vackert.

  

 

Fast jag måste väl erkänna att jag trivs väldigt bra med att sitta inne och njuta av levande ljus och en bra bok.

När sen min lilla rumpenissa ligger bredvid och snusar och snarkar - ja då känns det allt väldigt gott.  

Tänk så otroligt mycket dom betyder för en - vilken stor plats dom tar i ens vardag och i hjärtat.

Ja, måste väl säga att det var en himla tur att dom här svarta skäggmonstren gjorde entre´ i mitt hem.

 

 

 

Vet att många undrar om det blir några små bebbar och det tror jag men det är en hemlighet som bara Vilda vet.

Det här kommer ju att bli hennes sista kull och jag hoppas att det kommer att bli en till oss alla som vill ha.  

 Det känns som det är dags att utöka flocken men Vilda är ju bara 6 år i januari, så förhoppningsvis så ska vi ha många roliga år kvar tillsammans och hitta på mycket kul.

Mindre roligt är att något hänt med vår telefonledning (ingen fungerande telefon)  

så det är alldeles knäpptyst i huset, tror mannen tycker det är skönt att få vila öronen, fast jag gnäller.

  

Rumpenissa som tomtenissa  

  

Nästa läger är ju som vanligt Kristi Himmelfärdshelgen och den ligger väldigt sent.(juni) Även måndagen är ju helgdag så vi får i så fall en extra träningsdag. Funderar på om vi ska ska ha "något extra".

Ha det gott alla goa vänner och vi hörs snart.

 

 Ett jättegrattis till Qiwa som idag fyller 10 år (naturligtvis även till syskonen)  

 

 

Tomas och Qiwa

 

Duktiga Qiwa som tävlar elitspår. 

 

 Hon ställdes ut ett par gånger och har ett cert - hade hon ställts flera gånger så hade hon alla gånger varit svensk champion.  

 

 Men ni som känner Tomas vet att det inte är nåt som han prioriterar.

 

En stor eloge till Tomas som med sin första hund - lyckas så bra, ja det är en prestation som heter duga.  

 

 Synd var att  stormen Gudrun satte käppar i vägen

eftersom jättemånga tävlingar var tvungna att ställas in och dom som fanns

var det otroligt många anmälningar till, vet inte hur många gånger Tomas och Qiwa blev bortlottade.  

På så sätt är spåret tråkigt, att det är så svårt att komma med, då är det alltid så mycket enklare med söket för där är man nästan alltid säker på att få delta.

 

Matte Sonja håller stenkoll på Qiwa!  

  

Hoppsan Qiwa har fått ett 1:a pris i lydnadsklass också, äras den som äras bör.

Måste ju skryta lite om Tomas också som har varit kassör på Växjö BK under flera år och dessutom utbildade han sig till tävlingsledare. (en mycket duktig sådan!!!)

Där ser man vad som kan hända när man köper sig en liten rumpenissa.  

 

Sonja (Tomas mamma) hade ju Iza.

Sonja blev uppflyttad till lägre klass spår med sin älskade Iza (hon hade heller aldrig satt sin fot på en tävlingsbana tidigare), Iza var korad och med BIR och BIM-placeringar.  

Iza är mamma till Qiwa, Korad Qiwi, Korad Nelson och flera andra duktiga små nissar.

Här sitter man och blir riktigt sentimental

men allra, allra mest är jag såå stolt över er som har en svart ängel härifrån.

Såå himla duktiga ni har varit, så himla duktiga ni är och så himla duktiga ni kommer att vara i fortsättningen.  

 

Tills vi hörs - ha det riktigt gott!!

 

 

Det föddes en liten prinsessa på Stablemasters kennel,  fyra dagar före min egen födelsedag - å visst var hon lika fin i verkligheten, när jag träffade henne vid 5 veckors ålder.

 Hela kullen är en fantastisk kull - så otroligt fina och framåt - så tack snälla Cissi för att vi fick förtroendet att köpa henne.

Hon samägs tillsammans med Anita och Åke, kennel AngelRiesen.

 

Hon har fått en alldeles egen matte med namn Kicki som kommer att ta så väl hand om henne.  

 

STABLEMASTERS  UP TO THE TOP  5 v.

 

Anita och Åke blev också alldeles förälskade i denna lilla goding när dom träffade henne vid 8 veckors ålder. 

 

Jätteroligt är också att en snyggbrorsa fick följa med över pölen och han kommer att bo hos Cattis, så det blir spännande tider här framöver.

 

8 veckors goding.

  

 

Det kommer mera om den lilla finingen längre fram.

Tills vi hörs mina vänner - ha det riktigt gott alla.

 

 

Hej Barbro!

 

 

 

 Det kom ett mail och kort på Shiiva, så mina vänner håll till godo och njut.

Teresa har skrivit allt själv - satt rubrik på korten osv. (Om allt inte är alldeles rätt  så får du förlåta mig.) Måste bara tillägga - vilka underbara valpköpare ni är.                                               

 

 

                                       Shiiva                                         
                                  

De sötaste ögonen mitt i den fluffiga pälsen även som bäbis.

   

 

Vi var hemma 4 veckor för att komma in i rutiner och så hon fick anpassa sig till nya hemmet och miljön runt omkring.

 

 Vi bor ju i city, så vi var ofta ute i parker och runtom i stan för att se på människor, bilar, djur och allt annat nytt och spännande.

 

Nyfiken!

  

 

Under sommaren var vi på landet i skärgården några gånger, vid ett tillfälle en hel vecka, bara strosa, skutta, leka omkring, och upptäcka vattnet, det var spännande men väldigt konstigt hihi.   

 

Vi åkte också båt och hade det riktigt mysigt.

                                                  

                           

I båten för 1a gången. Hon ser inte ens svanen!  

 

  

                                 Upptäcker vatten!!

   

 

 

På bryggan i fina flytisen

  

 

Redan från början fick hon lära sig att hålla reda på matte som sprang och gömde sig titt som tätt. Det gör jag fortfarande, men tillfällena blir väldigt få då hon ofta stannar upp och har superkoll på att jag är med. 

 

Vi var hos veterinären och skulle få vaccinationssprutan. Vi pratade lite med sköterskan först och då la hon sig ner och sov. Fick lyfta upp henne på bordet sen och, ja hon sov sig igenom hela besöket. Sköterskan var mäkta imponerad. 

 

Mitt i sommaren började vi på valpkurs som höll på i 8 veckor. Vi lärde oss mer om kontakten, sitt stanna kvar, inkallning och att kunna vara passiv, trots massa andra roliga valpar omkring. Vi träffade vännen Loke där, som är en Golden hane, en månad äldre än Shiiva.

Vi träffade också en kompis hund, en Dreverhane som är ett par månader äldre, han heter Tin-Tin. De va jämnstora första gången de träffades, men hon har blivit större och större för varje gång, kul att se. Och jämföra med Bonzo, som ju är karlns hund. Vi har träffat honom varannan vecka och där ser man verkligen hur hon växer, eller som jag känner det: han blir mindre och mindre hihi.  

Hon är med i stort sett överallt. Hos vänner, på jobbet, ja överallt där hunden är välkommen.

 

En vanlig vardag för oss ser ut så här:

Under natten är vi på jobbet, då får hon småsova eller gnaga på nåt ben. Vid kl 2 går vi ut på en promenad, då är det rastning först, sen leker vi, tränar lite och hittar saker som matte ”tappar”. Det är mysigt! Hon får lite mat att äta då och hon har fri tillgång till vatten, hon älskar att dricka vatten!

Tidig morgon kommer städerskan och säger god morgon och pratar (mest med Shiiva). På morgonen, kl 7, slutar vi. Blir en liten promenad till bilen, sen åker vi hem, en liten rastning innan vi går in sen är det sökövning här hemma eller lite sitt/ligg/tass vi tränar så hon får lite ro att sova. Hon får mat att mumsa på och vatten.

 Ca kl 16 går jag upp och då är det ut och kissa, sen vankas det frukost (för matte, Shiiva brukar inte vilja ha då).

 

Åsså bär det av ut, antingen till skogen för spårning och eller bara stros och bus. Eller till en kompis för lek.

Om matte ska träna på kvällen kan hon få göra det med gott samvete.

Sen fixar vi till oss och åker till jobbet igen. Det fungerar väldigt bra och det är underbart att gå sköna soliga höstdagar i skogen med henne!

På helgerna är vi ute i skogen i timmar. Vi båda tycker det är väldigt kul med spårning och det går himla bra. Har fått lite coatchning från en av instruktörerna på brukshundsklubben och han säger hon är ”spårtokig”

 

Hon ligger ner när hon äter och dricker, är det familjetradition mån tro?   

 

Hon har några vänner hon träffar och busar med:

Drevern Tin-Tin, Golden Loke och fågelhunden Lukas, sen kollegans 2 schäfrar: Lasse & Doris.

 

Idagarna ska vi träffa en Rottistjej som är lika gammal som Shiiva, hoppas de kommer bra överens då hon ju faktiskt mest bara har killkompisar    hon går väldigt bra ihop med alla hundar hon träffat så det borde inte vara några problem.

                                              
                                   Shiiva & Tintin                 

                                                  

                          

 Shiiva & Bonzo

  

                                               
                        

            Shiiva & Loke     

                                                  

     

 

                                    Shiiva & Lukas

  

 

 

Det jag är allra mest nöjd med i vardagen att hon kan är stanna kvar, spotta ut och komma på rätt sida av stolpar och träd. Väldigt praktiska saker   

 

Vi har under hösten gått en Allmännlydnadskurs, bas. Den var 7 tillfällen och som valpkursen fast lite mer krav och med tillägg som kunna sitta tyst i bilen och mer träning på möte med hund.

 

Shiiva var yngst i klassen men gick väldigt bra. Så än så länge har vi 2 diplom    Men nu blir det paus i kursandet till vårkanten.

 

Eventuellt hoppar vi på en rapportkurs i januari/februari, men det får vi se. Nu är det mest spårning och det går jättebra!!

 Så kul att hon hittar och att hon blir så skönt trött efteråt.   

 

 

Spårfynd

   

 

Vi var hos Helen och fick pälsen lite iordninggjord, tips & råd. Hon tyckte nog att hon blev väldigt fin själv.  

 

 

Sivan: nyfrissad

   

 

Jaa min lilla smultronshiiva, är sååå glad att jag har henne och vi har verkligen upplevt många skratt och härliga stunder.

 

Kommer bli mååånga mååånga fler <3  hon är en busig tjej som är nyfiken på allt och äääälskar människor.  

 

 Båda glada efter ännu ett lyckat spår i skogen

 

 

Tills vi hörs mina vänner - Ha det riktigt gott i novembermörkret önskar kennelmorsan.